MammaTillEddie

Sov i ma & pa sommarstuga inatt med barnen. Tomas skulle ha middag här hemma, så vi var inte välkomna. Sen skulle vi åkt direkt därifrån till Stinas dop. Vi ställde in. 

Men just nu matchar min mage mitt hjärta. Tomt! 

Förstår inte hur jag ska kunna ta tag i saker imorrn, måste jobba hemifrån. Ligger lite efter... 

Tårar, ångest och panik.

Så mycket som hänt de senaste dagarna så huvudet svämmar över. 

Är det ålder och ökad medvetenhet eller är det så att det just nu bara sker en massa skit?

Vill sova men kan inte somna

Vill skrika men har ingen röst

Vill inte se men kan inte blunda

Vill springa men benen bär mig inte

Finns inga ord att beskriva. Finns inga ord som kan få dig tillbaka. Finns inga ord som gör att det lättar för din familj...

 

Idag fick jag ett tråkigt besked om att en av mina bästa barndomsvänner dog igår kväll. Bakom sig lämnar hon sin man och 4 små barn.

Vi gick i samma klass, hela grundskolan. Vi köpte våra första Levis jeans tillsammans, vi skrattade, vi grät, vi gjorde massor tillsammans. Du hade fest hemma och er soptunna brann ner. Vi lurade ut Tomas på moppe, utklädd till påskkärring. Du hade en kille i högstadiet och jag hookade med hans kompis, så vi skulle kunna vara tillsammans alla 4, jag höll kvar min kille, du dumpade din. Sen hittade du en ny, på nätet. Ni gifte er, skaffade 4 barn. Jag följde er resa och alla era motgångar. Du höll alltid humöret uppe, du sa själv att du var alltid rik - på kärlek! Jag avundades din relation med din man och dina barn, så mycket kärlek där fanns. Jag ringde dig när jag var gravid med nr 2, "hur ska jag klara av 2 barn Linda", du var bara lugn och jag blev det när jag pratat färdigt med dig. Du var min förebild för hur man ska vara mamma och det sa jag till dig.

Jag hoppas att du visste hur älskad du var, av alla runt omkring dig!

 

Det går inte att sätta sig in i hur din familj mår just nu. Att förlora sin fru, sin mamma, sin dotter. Jag vet bara hur svårt det är att förlora en vän! Jag kommer sakna dig! Du kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta!

 

Bara nån dag till nu så kan jag börja äta normalt! Usch för denna fobi!!

För några timmar sedan vaknar jag av att Tomas går ner. Går ner efter ett tag och kollar. Han ligger i soffan och känner sig bubblig i magen. När jag går upp igen hostar Eddie till lite, sen kommer allt.

Jag sa ju 'peppar peppar' när jag sa att vi inte varit ordentligt magsjuka! 

Men, jag gör framsteg i min fobi. Trots att Tomas är hemma så hjälpte jag till att ta hand om allt! 

Nu sover Eddie på en madrass på golvet i vardagsrummet. Tomas på soffan och jag i Eddies rum. Luktar apa i vårt sovrum, eller det sitter nog i näsan... 

Jag kommer antagligen inte äta på ganska många dar... Tjolahopp!

Vi börjar med det tråkiga; sen igår har jag haft ont i muskler/leder, i hela kroppen. Det visade sig att jag har hög sänka, igen. Nånting knasigt är det med min kropp! Ska ringa vårdcentralen på måndag.

Sen till pysslet! 

Köpte en gammal sypall igår på loppis. Idag har den fått ny färg och nytt tyg. Ni får en 'före' bild, så kommer efter bilden när allt torkat.

Sen har jag spraylackat en massa gamla plåtburkar. Inte antika, utan pepparkaksburkar, spagetti, teburkar. En är klar och blev en kakburk. Resten ska bli pasta, socker, välling etc.

Jag älskar färgerna! Kommer passa utmärkt i mitt nya kök sen!

Sen har jag gjort 4 st kakfat av gamla nysilver fat. Ska ha ett i badrummet för tvålar. Resten tänkte jag ge bort. Nån som är sugen?

Snart kommer barnen hem från en dag på traktorvisning! Då tänkte jag få hjälp av Eddie att göra ljus i gamla koppar!

Jag räcker inte till just nu. Jag har för korta armar och kan inte krama alla som har det svårt. Det är mycket som händer runtomkring och jag, som jag skrivit förr, är trött. Men jag är inte bara fysiskt trött, jag är psykiskt trött. Är det bara jag, eller har världen blivit lite sämre? Har olyckorna, sjukdomarna, livsödena blivit fler/värre? Eller är det bara "åldern" som gör att man utsätts mer och vet mer?

 

Hade skrivit ett lååångt inlägg om att vara ego! Grundtanken var att det finns någon teori om att människans alla handlingar är egoistiska (står still i mitt huvud vem som är grundare till teorin). Jag vill så gärna hitta ett motargument mot teorin. Jag anser att jag gör väldigt mycket för andra människors välmående, för att andra människor ska må bra/bättre. Och någonstans skulle jag vilja att jag gjorde det, helt utan att själv få någon vinning utav det. Men jag mår bättre som människa, av att hjälpa andra och således så gör jag det då inte helt osjälviskt?!

 

 

 

 

Har två bloggar, av många, som jag följer, som jag tycker ni ska läsa:

 

http://vallingprojektet.wordpress.com/ en kursare från sociologen har flyttat till Bangkok och tillsammans med några andra svenska tjejer, startat projektet! Fantastiskt arbete! Om man är sugen på att hjälpa till och vara säker på att det man bidrar med går direkt, utan en massa mellanhänder, till de behövande, kan maila någon av tjejerna så får man ett kontonr.

 

Den andra bloggen är en nystartad blogg som jag fick reda på idag. Inte så många inlägg, men fantastiskt bra skrivet av en kvinna jag känner, som är så otroligt stark och duktig! Man får läsa mellan raderna och jag som vet mer än vad som står kan säga att hon är en kämpe! Jag tänker inte avslöja något namn eller min koppling till henne, men åh vad jag känner för henne och vill att allting ska få ett lyckligt slut, tillslut. Men det är inte lätt och det kan vara en lång väg dit.

Vi ska köpa nåt nytt köksskåp, sätta upp tapet istället för kakel, ny diskho och blandare och vi ska (försöka) göra egna bänkskivor i betong! 

Tapeten blir från Holländska Pip studio! Öppna hyllor på väggen med kitschiga shabby chick burkar! Jag drömmer mig bort och har lite svårt att välja tapet... Något med huvudinslag av turkost blir det.

Över bänkskivan hänger det just nu 2 vitrinskåp som ska bort. Istället ska dessa tre från Jollyroom, få lysa upp tillvaron:

Jag kanske är en 'tjejtjej' i alla fall!

Vi firar med go frukost, som jag hoppas Tomas fixar, jag handlade ju. 

Sen ska Tomas få ett paket av mig! Något snyggt ska han få!

Natten har varit hemsk. Jag hade svårt att somna igår, sen vaknade Charlie vid 1 och var vaken till 4, kl 5.30 tyckte Eddie det var morgon. Ett litet tag kunde jag lura honom med ipaden att ligga tyst och still, men tillslut gick det inte längre. Charlie är så otroligt lättväckt, så han vaknade förstås också. Tomas är nere med de och jag drar mig i sängen, men snart ska jag nog masa mig ner!

Igår flyttade vi farmor också förresten!

Stålfarmor är inte längre palliativ utan får flytta till ett omvårdnadsboende istället. 2 fullproppadebilar så var hennes nya hem i princip klart. På onsdag är det tänkt att hon själv ska dit... Får väl se hur det går...

Tomas och Eddie åkte till Skattmansö idag! Charlie stackarn får nöja sig med mig i soffan.