Allt är inte som det ska
Charlie har den senaste tiden inte varit sig själv. Dels har han senaste 5-6 veckorna varit förkyld med feber i princip ett par dar/vecka. Nu senaste dagarna har han varit hysteriskt trött, hängig och otroligt mammig.
Han har sett blek ut och är röd runt ögonen. Han får nån typ av utbrott, minst 10 ggr/dag då han i princip är otröstbar. Utbrotten startar ibland helt utan anledning.
Idag har jag i princip burit runt på honom hela dagen.
Han har ingen direkt aptit och ratar den senaste tiden tom glass! Godis går i, några stycken, men inte mer. Pannkaka kan han äta, som idag en liten, inte mer.
Visst kan allt detta bero på att han just har varit förkyld länge, är trött och inne i nån fas där han vägrar somna på kvällen och ändå vaknar tidigt på morgonen. Blekheten kommer väl av tröttheten och aptiten blir väl skit då också. Utbrotten kan absolut förklaras av trötthet!
Men ändå, så gör man det man inte ska! Man googlar!
Å vad får man upp då!? Jo, leukemi!
Då står det även att de lätt får blåmärken. Så jag sprang nu upp och lyste med ficklampa på min lilla son och jodå, han har 11 små blåmärken. Han är inte den typen som ramlar överdrivet mycket, men visst, han gör det ju ibland.
Jag har nog aldrig, på riktigt, fått den här känslan i magen förut... Att mitt barn skulle kunna vara alvarligt sjukt! Skitfånigt det här egentligen! Men herregud, är det inte så alla tänker för det mesta? 'Det drabbar inte mig, det drabbar bara andra'
Nu vill jag inte ha nån sympati, då jag också tror, innerst inne, att min egen sömnbrist och hyperstressade situation just nu, kan leda till dessa katastroftankar!
Äh, nu måste jag försöka sova! Inget blir bättre av ytterligare en sömnlös natt!
Kram på er!
Såhär 'pigg' var Charlie idag i lekparken med brorsan och kusinerna... Han åkte lite kana, sen låg han på marken och jag fick bära honom hem!Lyssnar
Ligger bredvid Eddie och hoppas på att han ska somna snart. I rummet intill ligger Charlie och hostar... Skällande. Det kanske blir en kruppnatt... Hoppas inte.
Eddie är väldigt pappig just nu och Charlie väldigt mammig. Jag tycker sånt är lite jobbigt. Självklart vill man att ens barn inte alltid ska välja pappan vid nattning eller som tröst. Man vill att det inte ska spela någon roll!
Så för att råda bot på detta och för att jag ska få må bättre (läs skämma bort barnet) så har jag och Eddie bestämt att han och jag, utan bror och far, ska åka till Tom Tits! Ev ska vi också sova på hotell och äta god hotellfrukost!
Om detta botar hans 'pappighet' låter jag vara osagt. Men det boostar förhoppningsvis mig och vi får en kul dag tillsammans!
1 1/2 timme
Så lång tid tog läggningen av Charlie idag. Han gallskriker och gråter och vill absolut INTE sova!
Nu har han sovit i lite över 20 minuter och han ligger fortfarande och gråthulkar i sömnen...
Eddie skrek och grät när jag lämnade honom på förskolan imorse.
Jag grinade i bilen på väg hem.
Tror vi drabbats av en släng höstdepression. Eller så är det bara en 2 år / 5 år / 34 års fas vi ska igenom.
Hursomhelst så är det lite jobbigt för oss allihop just nu.
En gång till...
Så kör vi en ny omgång förkylning på barnen. De spenderade fredagsnatten hos farmor o farfar så jag o Tomas gick ut och åt mat, kollade på film och somnade i soffan. När jag hämtade de igår var snoret ett faktum...
Men ingen feber, så det blir nog dagmamma/förskola imorgon.
Jag och barnen hade 'musikväll' igår, popcorn i soffan och Röjar Ralf! Tomas hjälpte en kompis att flytta.
Prylar
Har fått hem en ny dator och en ny telefon! Inget speciellt egentligen, men det är nåt särskilt med att få plocka upp nya elektronikgrejer! Luktar plast och nytt! Speciellt när det inte är en själv som betalat kalaset, utsn det nya jobbet har fått stå för notan.
Dörr nr 4
Igår satte vi äntligen in altandörren som vi tänkt, i köket! Det blev så otroligt ljust och fint med ljusinsläpp från 3 håll. Nu ska det bara målas lite, snickra en hylla och förhoppningsvis ska vi hitta någon tapet vi gillar att ha i köket och vardagsrummet.
Längesen
För första gången på länge går jag och lägger mig lote småfull, med en föraning om att jag inte kommer må bra imorrn...
Men en jättetrevlig kväll med mina medarbetare har jag haft OCH jag kom 3a på 5-kampen och 2a på gokart! Sjukt kul!
Sån himla tävlingsmörd blir jag, så allt eller inget, och jag gav allt på gokarten!
Det funkade!
Kollade posten nu! Där låg ett brev från Postnord. Tänkte nästan slänga det, men öppnar tillslut.
I det låg det ett kuvert med ett brev! Till mig! Som jag skrev till mig själv för 20 år sedan! 2 1/2 sida om kompisar, killar, knäppa lärare i skolan och knäppa föräldrar. Underbart! Men jag hade önskat att jag skrivit mer om hur jag trodde att mitt liv skulle se ut idag :-)
Åååå
Charlie skulle äntligen få gå till dagmamman imorgon. Han var laddad!
När jag kom hem nu efter jobb och möten, möts jag av ett vardagsrum utan matta på golvet. DIREKT tänkte jag att nu är någon magsjuk. Jodå, Eddie har kräkts!
Nu ligger alla 3 killarna i Charlies säng. Jag sitter nere i köket och darrar som ett asplöv! Jag HATAR att vara fobiker! Varför blir jag såhär?! Vill bara fly!
Har planeringsdag imorgon med en enhet. Har bokat 5-kamp och restaurang. Tomas lär vabba, men jag vet inte om jag fixar en dag borta på äventyr! Tänk om jag också blir sjuk!
Har placerat ut hinkar lite överallt och hoppas på det bästa. VILL INTE!
Sjukhöst
Förra veckan var Charlie hos dagmamman 2 dagar. Den här veckan 1 dag.
I natt fick Tomas rycka ut och åka till akuten med honom. Vi uppmärksammade häromdagen att han är jätteprickig i halsen och i gomen. När han vaknade inatt gallskrek han! Vi kunde inte trösta honom och han var nära att kräkas för att han skrek så mycket. Efter en halvtimme satte sig Tomas i bilen med honom och åkte in. De kollade i halsen och tog tempen. Ingen feber, men som sagt prickig och irriterad hals. Men eftersom allmäntillståndet var så 'gott' så gör de ingenting. Bara att åka hem igen.
Så nu är vi 2 trötta vuxna och en antagligen trött liten kille.
Han längtade efter sin farmor o farfar idag, så han spenderar sin dag där, medans hans föräldrar är på jobb. Dåliga föräldrar kan tyckas... Känns lite så.
Självklart hade jag stannat hemma om han verkade dålig och han ville! Men det tar ändå emot lite att lämna bort honom.
Jaja, ska ha möte med nya jobbet, göra färdigt budgetar, hålla intervjuer och planera färdigt planeringsdagen imorgon.
Jobba jobba jooooobba!
Älskade barn
Det är bara mina barn som kan ge mig den där känslan av 110% tillfredsställelse! Är ensam hemma med de ikväll och nu när man ligger i sängen, med en prins på varje sida, Charlie med sina små fingrar mellan mina och Eddie kramandes min arm! Då infinner sig det ultimata oxytocintillståndet!
Förlåt att jag skriker på er, bråkar med er och tvingar er göra saker ni inte vill! Vad jag än sagt och gjort så älskar jag er över allt annat!
