Usch

Det här med att tvätta bilen är ju inte min favoritsysselsättning... Får lite smått panik! Smått övertygad om att borstarna kommer kapa bilen på hälften. Därför drar jag alltid bak förarstolen så mycket jag kan, så att jag i en krissituation kan lägga mig på golvet! Sån är jag!



Chocktillstånd

Började skriva ett långt inlägg här. Men nu har jag raderat skiten! Det blev alldeles för privat och utlämnande för både mig och min familj.
 
Men jag kan i alla fall berätta att jag igår hamnade i chock! Min mamma ringer och säger att hon har skrivit på för en lägenhet precis. Där kom den första chocken! Att kolla på lägenhet och dessutom köpa, utan att prata med mig!
 
Sen kom chock nr 2 (alla tiders chock) när hon säger att hon och pappa ska flytta ihop igen! För att de är så kära!
 
Efter 14 års separation!
 
Väldigt mycket känslor och sinnestillstånd har det varit det senaste dygnet. Chock, förvåning, ilska, irritation, ilska igen och förstås lite glädje. Men hela situationen är bara så....... annorlunda?!
 
Nu ska här sovas! På alldeles nya sömntabletter, nu har jag fått nog av att ligga vaken!

Bästa o värsta

Eddie har haft den bästa kvällen någonsin (säger han)! Han har fått vara med på grannen Antons 8-årskalas/disco! Hela hans klass har shejkat loss med såpbubbelmaskin och färgade lampor! Vilken dröm!
Tyvärr slutade nu kvällen lite jobbigt när Eddie upptäckte att han har fått en fästing! På snoppen! Panik!!
Nu är den 'bortopererad' och lugnet börjar lägga sig. 

Snart ska jag skriva ett jobbigt/kul inlägg, tror jag. Måste natta barn först!

Sömn

Sömnen är lite sisådär i det här huset... Barnen vaknar oftast nån gång/natt. Jag somnar rätt sent, vaknar vid 2 och kan inte somna om.
Igår la Tomas båda barnen. Han la sig i Charlies 90 cm breda säng och läste för de. 
När jag kom hem vid 21.30 var det knäpptyst! Tomas hade somnat han också! Vid 23 kom han och la sig i våran säng och lämnade båda barnen i Charlies säng. Och vet ni; de sov hela natten där! Jag fick väcka de imorse!
Det kanske är det som är tricket!




Klädshopping

Sjukskriven som jag faktiskt är, så kunde jag hämta barnen idag, vilket jag faktiskt inte gjort sen jag började jobba tror jag. 
Eddie som går i Vänge hämtades först, för han ville följa med till dagmamman som han saknade! När vi sitter i bilen så säger han 'när vi kommer fram till Birgitta så ska jag springa fram och krama henne och säga att jag saknar henne, då blir hon nog glad', alltid lika omtänksam! Sen vågade han inte riktigt, men precis innan vi åkte sprang han iaf och gav henne en kram!
Sen gick vi till biblioteket, för Eddie vill minsann lära sig läsa!
Några böcker senare kommer jag på den brajta iden att gå till Lindex och handla kläder... 
Eddie har sagt att han bara vill ha kläder med spindelmannen och angry birds på, för det har de på förskolan. Heeelt galet tycker jag att en liten kille som inte ens fyllt 5, vill ha kläder för att de andra barnen har sådana kläder! Men jag tänker inte köpa andra kläder 'bara för att' men, jag hatar verkligen de där figurerna! Tycker mycket bättre om randiga/enfärgade tröjor. 

Men nu fick han som han ville och Charlie fick också välja kläder! Med traktorer och monstertrucks blev det då förstås! 

Sen gick vi och fikade vid Ica maxi. Lite mysigt att få göra saker ensam med barnen... Men tänk om man fick slippa allt det där gnället och bråket!! Så mycket enklare allt skulle bli! 

Läkare

Har träffat en läkare idag. En inte alls så trevlig variant av läkare!
När jag berättade att jag har fått mkt mer ont i nacken, spyr, har fått svårt att sova på nätterna och gråter på kvällarna av värk och trötthet -då tyckte hon att jag kunde äta MER värktabletter! För sjukskriva mig ville hon inte! Hon tyckte att jag fick skylla mig själv att jag gått upp till heltid istället för 75% och det var bara för mig att gå ner i tjänst igen.
Hon påpekade också att det är jobbigt för många att jobba heltid och ha 2 småbarn hemma, utan att ha ont och att man inte borde jobba så mkt när barnen är små. När jag berättade att Tomas inte jobbar heltid, just för att istället vara hemma med barnen sa hon att 'det vanligaste är att det är mammorna som är hemma'! 
Jag fick tjata mig till en sjukskrivning på 25% i 3 veckor så att jag hinner prata med min chef. 
25% är inte tillräckligt! Men vad ska jag göra? Är så himla ledsen och arg! Jag orkar inte bråka! 
Att jag gått ner 3 kg (som jag precis gått upp) sen jag började jobba (2,5 v) för att jag spyr och antagligen inte sover ordentligt och blir illamående av värktabletterna, det hade jag mig själv att skylla!
Men lite nya starkare värktabletter var det inga problem att skriva ut! 
Vad hände med motion på recept och minska tablettanvändandet?

Vilken dag

Tomas kom hem igår kväll med skrapade ben och ont i handlederna. Idag på röntgen visade det sig vara frakturer på båda armarna. Man ska inte hålla på med sporter! Inge mer downhill på ett tag nu.
Han fick skjuts till jobbet av mig imorse, sen fick min mamma hämta honom efter röntgen och gipsning, köra honom till Charlies dagmamma, hämta honom, sen till Eddies förskola (varför har vi de i olika stadsdelar...) sen hem till oss nästan tills jag kom hem.

Min farmor har blivit mycket sämre igen. Så nu sitter jag här hos henne i mörkret och klappar kinden. Om mindre än en månad fyller hon 99! Men jag nästan hoppas att hon inte behöver uppleva det. Det får va bra nu... 

Måste nog åka hem igen nu. Avlösa Tomas och ta nattandet av barnen. Jag som längtade tills han skulle komma hem för att få hjälp med barnen. Inatt fick han lägga sig i ett eget rum för han hade ont och var rädd att barnen skulle komma åt armarna. 
Men det är skönt att ha honom hemma iaf!



Hejdå farmor... Om inte för alltid, så för ikväll! 

Nytt påhitt

Det här var nåt nytt! Sitter ensam i soffan en söndagsmorgon, kl är över 9. Båda barnen sover!! 
Jaha, vad ska man göra nu då? 
Jag har varit uppe i snart 2 timmar, hunnit med att städa telefonen och kollat hemnet, fb, insta, pinterest och blocket... 
Nä, lite american pancakes får det nog bli idag till frukost! 

Beslutsångest

Precis skickat ett mail som kan vara avgörande för min framtid. Svårt att veta hur/vad man ska göra. Man vet vad man har, inte vad man får...

Ensamstående i helgen

Tomas ska cykla downhill hela helgen. Lämnade mig med Butter och Trötter igår.

Vi ska försöka roa oss på Tenstadagen i eftermiddag sen ska jag försöka mig på att åka till Ikea med båda barnen imorgon och köpa en garderob till Charlie... Jag som knappt stannar och tankar när jag är ensam med barnen för jag orkar inte bråka!




Slut!

Det var SLUT på kexchoklad idag på Kvantum i Knivsta! I princip en om dan 'måste' jag ha!
Då såg jag den här:

Inte riktigt samma sak, men rätt ok. Och den lär ju vara nyttigare än kexchoklad? 
Hursom, den stillade mitt chokladbegär för stunden. Det var tur det, för idag är en dag då stora beslut måste fattas ;-)

Jobb jobb

Vardagen är tillbaka. Jag jobbar.... Å jobbar... Å jobbar...
Tomas jobbar 75% så fördelen med att jobba heltid, är helt klart att middagen är färdig när man kommer hem.
Men NACKdelarna är nog fler. Jag har ONT! 
Arbetsmoral och jävlar anamma är det som driver mig just nu. 

Eddies inskolning går jättebra! Men det är lite knepigt att få tiden att räcka när man ska hämta/lämna på två ställen. Men jag tror det är bra att killarna får vara ifrån varandra på dagarna! De bråkar så jag blir galen! Syskonkärlek...

Det ÄR en galen värld

En värld, ett Sverige, med ett socialt skyddsnät där vi ska ta hand om utsatta och rädda/hjälpa människor i nöd! 
Men Sverige har snurrat in sig i sina egna regler och friar hellre än fäller! 
Ska en mamma till två barn behöva lämna sina två barn till sitt ex med grova alkoholproblem, som misshandlat henne vid ett flertal tillfällen (framför ögonen på barnen) för att det enligt Sverige är viktigt för barnen att träffa båda föräldrarna?! För att mamman inte har råd att driva en vårdnadstvist som skulle kosta 100-200000 kr... 

Ska man behöva hamna mellan stolarna, att socialtjänsten inte vet (eller i värsta fall inte vill ha ditt ärende) vilken enhet man tillhör?! Samtidigt vet jag som tidigare biståndshandläggare, att socialtjänsten är överbelastade och många går på knäna. 

Ska rättsväsendet (polisen) slussa runt en kvinna i nöd mellan olika instanser och personer, så att man behöver göra 10 samtal och berätta sin historia om och om igen. 

Ska en kvinna som dagligen får höra förtäckta hot, som för vem som helst är just ett solklart hot, behöva höra av polisen att det just inte är ett hot?! 

Åh vad jag gärna vill hjälpa denna fantastiskt starka kvinna! I dagsläget är det en vårdnadstvist som i alla fall skulle vara en liiiten lösning och ett steg framåt. Jag har inga 200 000 kr i fickan. En insamling kanske? Är det någon som har något förslag? Någon som vet någon som skulle kunna ta ett ärende pro bono? 

Dispans?

Om ni, småbarnsföräldrar, är ute på egen hand nån kväll nån gång och träffar vänner, har ni nån överenskommelse då med sambo/man? Att ni den natten tex inte behöver gå upp om barnen vaknar, eller får sova lite längre? 
Jag trodde vi hade det i vår familj... Men nä, det verkar inte så, inte idag. Hemkommen från middag hos en av mammorna och sedan skakat rumpa på Flurran. Helt nykter förvisso, men ändå sjukt trött och sjukt ont nacken.
Hinner lägga mig 5 min när Eddie vaknar och gråter. Väntar några minuter för att se om Tomas vaknar, men nej. Upp och kissa med Eddie och sen trösta honom för något som han inte vet. Hinner söva honom tills Charlie vaknar. Lägger mig i hans säng bredvid honom tills han somnar. 
Går då tillbaka till min säng där nu Eddie sover på diagonalen på min sida av sängen... Flyttar honom och inser efter 5 min att f-n, jag måste spy! 
Min nacke fixar inte det här med heltidsjobb, barn och nu idag en kväll på krogen. Usch vad jag är bitter!! Less, arg, irriterad är jag också! 

Men vi hade kul iaf, jag och mammorna!!



Ångrat mig

Tanken på att behöva ställa klockan på 05.45 imorgon och att solen och värmen är kvar hela nästa vecka, har gjort att jag ångrat mig! Kan jag inte få ha semester, bara en vecka till?!



Imorgon gäller det

Imorgon är det måndag och allvaret börjar igen! Det är verkligen blandade känslor. Det har varit toppen att ha semester, men barnen börjar gå mig på nerverna nu med sina bråk och jag längtar litegrann till en vardag med fasta tider och rutiner.
Jag vet tyvärr att augusti kommer bli helt hysteriskt jobbig med en massa att göra på jobbet, men det är bara att bita ihop och köra på.

Jag överlevde förstås färjan men känner mig nöjd när jag tänker att jag ALDRIG mer behöver åka färja!

Nu ska vi iväg snart på loppis/fika med Åsa och Jocke! Sen blir det förhoppningsvis middag ikväll med vänner, om inte deras bebis bestämmer sig för att komma ut :-)

Charlie selfies, ungefär 300 st på min telefon!

RSS 2.0