Vilken dag
Tomas kom hem igår kväll med skrapade ben och ont i handlederna. Idag på röntgen visade det sig vara frakturer på båda armarna. Man ska inte hålla på med sporter! Inge mer downhill på ett tag nu.
Han fick skjuts till jobbet av mig imorse, sen fick min mamma hämta honom efter röntgen och gipsning, köra honom till Charlies dagmamma, hämta honom, sen till Eddies förskola (varför har vi de i olika stadsdelar...) sen hem till oss nästan tills jag kom hem.
Min farmor har blivit mycket sämre igen. Så nu sitter jag här hos henne i mörkret och klappar kinden. Om mindre än en månad fyller hon 99! Men jag nästan hoppas att hon inte behöver uppleva det. Det får va bra nu...
Måste nog åka hem igen nu. Avlösa Tomas och ta nattandet av barnen. Jag som längtade tills han skulle komma hem för att få hjälp med barnen. Inatt fick han lägga sig i ett eget rum för han hade ont och var rädd att barnen skulle komma åt armarna.
Men det är skönt att ha honom hemma iaf!
Hejdå farmor... Om inte för alltid, så för ikväll!
Kommentarer
Trackback
