Barn som bits
Har trott det senaste året att Charlie ska bli en sån unge som slåss och biter sina kompisar. Men så har det inte blivit! Han är en modell vildare än Eddie och han har ett ordentligt humör med ganska kort stubin. Men bits gör han inte.
Eddie däremot, som nästan aldrig gjort en fluga förnär, han har börjat bitas. Som 'tur' är, så är det inte kompisarna han biter, utan brorsan. Första gången var i fredags och nu idag var det andra gången. Och det är inga små nafs han gör utan ordentligt stora tuggor! Så nu har Charlie ett stort märke i pannan och ett stort på hakan. Man ser liksom tänderna i huden!
Till saken hör att detta sker när de är ensamma och när C gör något som E blir arg på.
Efteråt skäms E jättemycket och han blir ledsen. Den första reaktionen när man hör C gallskrika och dessutom ser ett ordentligt märke, är förstås att man blir tröstande. Eddie som kommer ner för trappan först säger att Charlie gjort illa sig! När Charlie då gråter fram 'Eddie bita mig' och man kopplar ihop vampyrbettet med Eddies tänder, då blir man ARG! Sen blir jag lite ledsen att jag blir arg eftersom C antagligen gjort något som inte är ok och jag tröstar honom. Men jag kan ju inte skälla på honom när det gör ont och han gråter!?
När allt lugnat ner sig så pratar vi med E och förklarar att man inte får göra illa någon annan. Han vill helst inte alls prata om det.
Slutresultatet av detta är att jag känner att jag misslyckats! Någon typ av frustration är det som Eddie förmedlar och han gör det i stundens hetta och verkar som inte riktigt medveten om att han gör det precis då.
Men hur GÖR man? Nu har det än så länge 'bara' skett 2 ggr. Tredje gången gillt? Hur ska jag hantera det nästa gång? Måste förbereda mig...
Kommentarer
Trackback
