MammaTillEddie

Imorgon är Dagen D! Då börjar jag jobba igen. Vissa tycker att det är tidigt att börja när sonen bara är 7 månader, men det är ju bara halvtid. Sen hag jag ju faktiskt varit hemma i 8 månader, eftersom han behagade stanna kvar i magen lite längre än planerat...
Men det ska hursomhelst bli väldigt kul att börja jobba! Hur mysigt, gosigt och underbart det än är att få vara hemma, så saknar jag vuxet sällskap. Och då menar jag vuxet sällskap utan barn! Visst träffar vi många vuxna, men då oftast tillsammans med barnen och pratet om barnmat och färgen på bajset, för att inte tala om antalet bajsningar per dag, börjar kännas uttömt.

Sen tror jag också att både jag och Eddie kommer må bra av att vara ifrån varandra. Som Tomas sa, efter nästan 2 veckor med min pappa, så har nog min pappa lite "ADHD". Han är otroligt rastlös, vill att det ska hända något hela tiden och har väldigt svårt att sitta still. Och den beskrivningen stämmer ganska bra på mig också! Det värsta är väl att det stämmer bra på Eddie också. Så länge något händer och det är liv och folk i rörelse, så är han världens gladaste och nöjdaste, men så fort det bara är han och jag här hemma, då tycker han att det är pest!
(Misstolka nu inte min ADHD diagnos på mig och mina släktingar, jag är bara lite ironisk)