MammaTillEddie

Är det någon som levt från dag 1 till döden som kan säga att "Mitt liv blev precis så som jag hade tänkt mig?" Äh, sitter o klurar lite för mycket just nu bara :) Jag sitter hemma i soffan och mår lite halvkasst just nu. Blev tvungen att strunta i ett möte jag hade på jobbet nu kl 9. Och visst, jag har varit hemma från jobbet en del. Ex när jag haft väldigt ont i nacken och spyr mycket, eller när jag varit tokförkyld eller när Eddie varit sjuk, jag var hemma 2 dagar när jag hade njurbäckeninflammation också och över 40 gr feber. Men jag är verkligen inte hemma i onödan! Men jag gillar inte att vara hemma från jobbet!!! Så jag hoppas att jag snart ska känna mig lite bättre och kunna åka till jobbet om några timmar. Det är sista dagen för Mia som jag ska ta över efter, sen flyttar hon, så jag måste verkligen pressa ur henne lite sista information! En helt annan grej; vi har ju under en tid kollat efter hus! Jag gör det på allvar, Tomas gör det nog mer på skoj... Han har målat upp en bild av ett drömhus, som inte finns! Vi kommer aldrig att hitta det hus som han vill ha. Så nu har vi stora planer på att bygga ut vårat hus istället. Jag vill ha en tvättstuga och jag vill att Eddie ska ha ett rum som han kan stå upp i även om några år (väldigt mycket snetak i hans rum). Men jag tycker det känns jobbigt att lägga en massa pengar på ett hus som jag inte stortrivs i! Och visst, som Tomas säger, så kommer jag nog alltid att vara lite rastlös och vilja flytta några år senare. Men, det är så jag är! Tyvärr är Tomas åt helt andra hållet! Kompromiss???