Sälja barnet eller sambon?
Tidigare idag så var Eddie till salu! Riktigt billig va han också! En trotsig, trött och grinig 2½ åring med en ännu tröttare mamma som har hormoner som åker bergodalbana... Han va ett tag billigare än billigast! Jag hade kunnat betala för att bli av med honom!
Men som tur va, så höll det inte i sig så länge och ikväll när jag låg och läste saga för honom i hans säng och han klappar mig på kinden i 30 minuter, då var allt bortglömt!
Men då kommer jag till sambon! Jag la mig nere på soffan för att sova nu inatt, för jag orkar inte gå upp och ner för trappen för att komma till toa... Och det är inte bara en gång/natt som jag måste dit. Idag (eller säger man igår, klockan är trots allt snart halv 4 på natten) så mådde jag dessutom väldigt illa och fick springa till toaletten av den anledningen också. Men vad händer då!? Jo Eddie vaknar, först vid 23-tiden. Jag (som inte sover) väntar på att Tomas ska vakna, men icke! Och väntar man alldeles för länge med att gå till Eddie, så hinner han vakna helt och det tar en evighet att få honom att somna. Så jag måste i alla fall masa mig upp för trappan, trösta, få honom att somna om och sedan gå ner igen för att besöka toaletten - igen!
Nästa gång Eddie vaknar, då vaknar faktiskt Tomas också och bär in Eddie till hans säng (jag sover fortfarande inte och hör stegen på övervåningen).
Sen vid 03-tiden (fortfarande inte somnat) hör jag en ordentlig duns. Eddie har ramlat ner från sängen och gråter! Hysteriskt! Jag väntar i några sekunder, men hör ingen ansats från Tomas att röra på sig... Så än en gång masar jag mig upp för trappan och den här gången gör det hysteriskt ont i fogarna! Tomas sover som en stock och Eddie sitter bredvid, på golvet, hysteriskt gråtandes! Åååå va jag ville sälja min sambo!!
Jag lägger ner Eddie igen, i mitten av vår väldigt stora säng, bäddar ner honom och han somnar som tur va om väldigt fort! Jag kan gå ner för trappan igen och lägga mig på soffan och hoppas på att få sova åtminstone en timme, innan Eddie vaknar för morgon. Torsdag fredag är det planeringsdagar hos dagmamman och jag och Eddie ska vara ensamma hemma imorgon (eller idag eller hur det nu va) så jag skulle verkligen behöva sova!
Ska bara försöka bli lite mindre arg på sambon först! Sen ska jag sova!
(eller så är jag egentligen bara avundsjuk på honom som bara kan bestämma sig för att sova och så gör han det, oavsett vad som händer runtomkring!)
Men som tur va, så höll det inte i sig så länge och ikväll när jag låg och läste saga för honom i hans säng och han klappar mig på kinden i 30 minuter, då var allt bortglömt!
Men då kommer jag till sambon! Jag la mig nere på soffan för att sova nu inatt, för jag orkar inte gå upp och ner för trappen för att komma till toa... Och det är inte bara en gång/natt som jag måste dit. Idag (eller säger man igår, klockan är trots allt snart halv 4 på natten) så mådde jag dessutom väldigt illa och fick springa till toaletten av den anledningen också. Men vad händer då!? Jo Eddie vaknar, först vid 23-tiden. Jag (som inte sover) väntar på att Tomas ska vakna, men icke! Och väntar man alldeles för länge med att gå till Eddie, så hinner han vakna helt och det tar en evighet att få honom att somna. Så jag måste i alla fall masa mig upp för trappan, trösta, få honom att somna om och sedan gå ner igen för att besöka toaletten - igen!
Nästa gång Eddie vaknar, då vaknar faktiskt Tomas också och bär in Eddie till hans säng (jag sover fortfarande inte och hör stegen på övervåningen).
Sen vid 03-tiden (fortfarande inte somnat) hör jag en ordentlig duns. Eddie har ramlat ner från sängen och gråter! Hysteriskt! Jag väntar i några sekunder, men hör ingen ansats från Tomas att röra på sig... Så än en gång masar jag mig upp för trappan och den här gången gör det hysteriskt ont i fogarna! Tomas sover som en stock och Eddie sitter bredvid, på golvet, hysteriskt gråtandes! Åååå va jag ville sälja min sambo!!
Jag lägger ner Eddie igen, i mitten av vår väldigt stora säng, bäddar ner honom och han somnar som tur va om väldigt fort! Jag kan gå ner för trappan igen och lägga mig på soffan och hoppas på att få sova åtminstone en timme, innan Eddie vaknar för morgon. Torsdag fredag är det planeringsdagar hos dagmamman och jag och Eddie ska vara ensamma hemma imorgon (eller idag eller hur det nu va) så jag skulle verkligen behöva sova!
Ska bara försöka bli lite mindre arg på sambon först! Sen ska jag sova!
(eller så är jag egentligen bara avundsjuk på honom som bara kan bestämma sig för att sova och så gör han det, oavsett vad som händer runtomkring!)
Kommentarer
Postat av: Anonym
Postat av: Anonym
Trackback
