Ett sånt där ögonblick

Ikväll är jag och Eddie ensamma hemma! Jag måste erkänna att jag har varit lite "nervös" eftersom Eddie inte är så glad på eftermiddagarna eftersom han inte sover på dagen... Och så har jag verkligen noll tålamod... Men vi har haft det så himla mysigt! Lisa kom hit så vi åt suschi och semla. Eddie tittade på film. Sen har jag och lillplutten suttit i soffan och tittat på TV och ätit vindruvor. Han har varit supergullig och inte ett dugg gnällig! Vid 21 försökte jag få honom att sova, men han vägrade. Då gick vi ner igen och tillsist somnade han i mitt knä, efter att han klappat mig på kinden i 15 minuter och sagt "älskar dig mamma"! Jodå, tårarna kom då också! Precis som de gör ungefär hela tiden... Och visst, det är jag som "lärt" honom säga att han älskar mig... Men när det kommer sådär spontant, utan att man pratat om det innan, då måste han väl ändå mena det, litegrann i alla fall! Det är sådana här kvällar jag måste försöka komma ihåg, när han skriker och härjar en annan kväll!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0