MammaTillEddie

I fredags ringde den knäppa läkaren från bedömningsmottagningen, till Tomas. Vi har ju bara försökt nå henne i nästan 2 veckor. Hon hade glömt bort oss och hennes diktat som skulle in i min journal hade försvunnit... Så hon visste inte vad det var hon skulle göra. Himla tur för henne att hon ringde Tomas och inte mig!! För då hade jag som kunnat bli lite arg!!! Men nu var alla tider på snitt, innan den 18e, bokade, så hon kunde inte göra något åt det. Men om hon hade ringt nästan 2 veckor tidigare som hon skulle gjort, så hade det kanske kunnat lösas!

Igår fick jag åka in till förlossningen för koll. Jag lämnade Tomas och Eddie hemma. Jag hade börjat blöda lite och hade väldigt mycket sammandragningar/(värkar?).
När jag kom in blev jag kopplad till CTG och hade då värkar med ca 5-10 minuters mellanrum. Jag hade dock inte börjat öppna mig, men det var antagligen på gång eftersom jag blödde.
Efter att ha träffat läkaren så fick jag åka hem. De tyckte inte jag var tillräckligt på gång och det fanns som sagt inga tidigare tider för snitt. Men varken läkare eller barnmorskorna trodde att jag skulle kunna gå till den 18e, så jag skulle komma tillbaka när jag fick mer värkar eller började blöda mer, så blir det akutsnitt.
Nä men ok, PLOCKA UT UNGEN NU DÅ!!!
Nej, nu måste jag komma igång ordentligt, få starkare värkar, innan de eventuellt kan fundera på att akutsnitta mig. Kan ge mig 17 på att när det väl är dax, då kommer det inte finnas några läkare lediga för operation, så jag måste klämma ut den här klumpen i alla fall!

Inatt har jag i alla fall fått sova ett par timmar, men har de här värkarna ca var 10e minut. De känns och gör ont, men inte så ont att jag måste flåsa mig igenom dem.
Kanske ska åka och sittstrejka på förlossningen!?